Här kan du läsa om mycket som berör tandvården, exempelvis tandvårdsstödet, olika typer av sjukdomar och besvär m.m. Klicka på menyn till höger för att komma vidare.
Patientinformation
Allmänt tandvårdsbidrag
Vanliga frågor
Alla som enligt socialförsäkringsbalken anses vara bosatta i Sverige har rätt till allmänt tandvårdsbidrag från och med det år man fyller 23 år. Det gäller även vissa personer som bor i Sverige men vilka enligt socialförsäkringsbalken inte är att anse som bosatta i landet.
Det allmänna tandvårdsbidraget betalas ut till tandläkaren eller tandhygienisten. Men bidraget tillhör patienten, och det är patienten som bestämmer om det ska användas eller inte.
Patienten behöver inte ansöka om bidraget med någon blankett, utan säger till om att han eller hon vill använda sitt tandvårdsbidrag för att betala en del av kostnaden för behandlingen.
Hela bidraget måste användas vid ett tillfälle.
Nytt bidrag varje år
Det kommer ett nytt tandvårdsbidrag den första juli varje år. Det går att spara bidraget från ett år till ett annat och använda två bidrag under ett år, samtidigt eller vid två olika tillfällen.
Man kan aldrig ha mer än två bidrag samtidigt. Har man två bidrag den 1 juli ett år försvinner ett av dem och ersätts med ett nytt.
Tandvårdsbidragets storlek beror på patientens ålder
- Från och med det år man fyller 23 år till och med det år man fyller 29 år är bidraget 600 kronor per år.
- Från och med det år man fyller 30 och till och med det år man fyller 64 är bidraget 300 kronor per år.
- Från och med det år man fyller 65 är bidraget 600 kronor per år.
Även om tandvårdsbidraget i första hand är tänkt att användas vid undersökningar och förebyggande behandling får det också användas för andra åtgärder. Det får dock inte användas vid kosmetisk behandling, som till exempel tandblekning.
Ersättning från högkostnadsskyddet
Om en patient väljer att använda sitt tandvårdsbidrag för att betala en behandling dras bidraget av vid beräkningen av eventuell ersättning från högkostnadsskyddet.
Källa: Försäkringskassan
Tandlossning
Allmänt
Tandlossning är en sjukdom med långsamt förlopp som börjar med att bakterier samlas i tandköttskanten så att den blir inflammerad. Det leder till att fickan mellan tanden och tandköttet blir djupare och då går det inte längre att komma åt bakterierna med tandborsten.
Inflammationen kan sedan sprida sig till hinnan runt tandroten och käkbenet så att tandens fäste förstörs och tanden till sist lossnar. Det kallas av tandläkare för parodontit och betyder inflammation i tandens fäste.
Parodontit är vanligt bland äldre, nästan varannan person över 50 år har sjukdomen i någon form. Framför allt beror det på att man inte rengjort tänderna ordentligt under lång tid. Risken att få parodontit är mycket större om man röker.
När ska man söka vård?
Går man regelbundet till tandvården upptäcks parodontit oftast redan i ett tidigt skede.
Om tandköttet blöder ofta eller mycket när man borstar tänderna eller om en eller flera tänder är lösa ska man ta kontakt med en tandläkare eller tandhygienist.
Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.
Källa: 1177
Karies
Allmänt
Karies, eller hål i tänderna, får man när skadliga bakterier bildar syror som luckrar upp tandytans emalj. Syrorna kan göra ett hål in i tandens innersta del om inte angreppet stoppas i tid. Ofta får man hål på de delar av tänderna där det är svårt att hålla rent med tandborstning.
Mindre skador på tänderna kan läkas av saliven. Om man lider av muntorrhet riskerar man att lättare få karies.
Äldre personer får oftare karies än unga. Det kan bero på att många äldre tar läkemedel som ger muntorrhet. Om man är äldre är det också vanligt att man har blottade tandhalsar som är känsliga för syraangrepp. Dessutom är det vanligt med många lagningar vilket kan göra det svårare att hålla det rent.
När ska man söka vård?
Vid ett tandläkarbesök gör tandläkaren eller tandhygienisten ofta en riskbedömning och föreslår utifrån den en tid för nästa undersökning. Då ökar möjligheten att upptäcka karies på ett tidigt stadium.
Om man har problem med ilningar eller har tandvärk ska man så fort som möjligt söka tandvård.
Källa: 1177
Muntorrhet
Allmänt
Om man har för lite saliv kan man bli torr i munnen. En del kan bli så torra att det blir svårt att svälja och prata, eller besvärligt att äta.
Oftast är muntorrheten en biverkning av mediciner, bland annat sådana som används mot psykiska besvär. Även en del sjukdomar kan göra att man blir torr i munnen, men det kan också bero på stress eller på att det man äter ger för lite tuggmotstånd.
Mindre saliv i munnen ökar risken för att få hål i tänderna och därför kan man behöva gå till tandläkaren oftare. Om man har en tandprotes kan för lite saliv göra att den inte sitter bra, då kan man få problem med skavsår i munnen.
När ska man söka vård?
Man kan man ta kontakt med en tandläkare eller tandhygienist för att få råd om man är torr i munnen och har besvär av det.
Om man misstänker att muntorrheten beror på mediciner ska man ta upp det med den läkare som skrev ut receptet.
Källa: 1177
Implantat
Allmänt
Tandimplantat är speciella skruvar av titan som opereras in i käkbenet. Implantaten fungerar som konstgjorda tandrötter i käken. Till skruvarna kan man koppla små förlängningar av titan eller annat material som sticker upp ur tandköttet. Förlängningarna kallas distanser. På de här distanserna eller direkt på implantatet kan sedan en ny konstgjord tand eller en rad nya tänder fästas.
Titan är en metall som har en unik förmåga att växa fast i käkbenet och går bra ihop med kroppens vävnader.
Innan man bestämmer sig för en implantatbehandling blir man undersökt av tandläkaren och pratar igenom hur man mår allmänt. Frågor som brukar diskuteras är om implantat är bästa lösningen, vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att man ska kunna få implantat och om det behövs någon förbehandling. Hur lösning ser ut som man diskuterar fram med sin tandläkare beror på hur området ser ut kring den skadade tanden eller tandluckan.
Vad krävs för att få behandling med implantat?
Det finns få sjukdomar som gör att man inte kan få implantat, men tandläkaren kan behöva samråda med en läkare före operationen. Benskörhet, vissa mediciner eller cancerbehandling med strålning kan göra att implantatbehandlingen måste skjutas upp. Om man har hjärt-kärlsjukdomar och använder blodförtunnande medicin behövs kontakt med en läkare. Man kan opereras även om man är äldre. Det är inte hur gammal man är som är avgörande, utan hur frisk man är för sin ålder.
Parkinsons sjukdom, Sjögrens syndrom eller stroke är exempel på sjukdomar som kan göra det svårare att ha lösa proteser. Då kan implantat göra att man får bättre livskvalitet.
Implantat på barn och ungdomar görs bara av specialister efter en särskild undersökning. Barn växer, liksom deras käkben, och implantaten kan hamna i ett felaktigt läge om de opereras in för tidigt.
Rökning kan försämra chanserna till en bra läkning efter implantatoperationen.
Källa: 1177
Ilningar i tänderna
Allmänt
Med ilningar i tänderna menas att man får ont i tänderna till exempel när man äter eller dricker något kallt. Smärtan kommer ofta plötsligt och går i de flesta fall över fort.
Ilningarna kan ha många orsaker, till exempel att man har fått hål eller sprickor i tänderna. Ilningar kan också bero på att man borstat tänderna på fel sätt och därför fått skador på tandköttet som gjort att tandroten har blottats.
Ilningar är vanligare när man är yngre och i medelåldern.
När ska man söka vård?
Man kan kontakta tandvårdspersonal om man har ilningar som påverkar det dagliga livet och inte går över av sig själv. Om man har ihållande värk i tanden och den är känslig för både varmt och kallt bör man söka tandläkare akut. Man kan alltid ringa sjukvårdsrådgivningen för råd.
Källa: 1177
Tandgnissling och tandpressning
Allmänt
Ofta är det en tandläkare som märker att du gnisslar tänder, när hen undersöker dina tänder av någon annan anledning. Symtomen skiljer sig åt mellan att gnissla och att pressa tänderna. Du får ofta mer besvär om du pressar tänderna än om du gnisslar.
Symtom om du gnisslar tänder
Efter ett tag kan du själv märka att tänderna slits lite snabbare än vanligt. Du kan till exempel se de nötta ytorna, speciellt på framtänder och hörntänder. Ibland kan kanterna på tänderna bli vassa eller taggiga.
Symtom om du pressar tänder
Symtomen som du får om du pressar tänderna beror på att olika delar av käkarna har blivit överbelastade på grund av pressen.
Dessa symtom är vanliga om du pressar tänder:
- Det låter från ena eller båda käkarna när du öppnar eller stänger munnen.
- Du har svårt att gapa stort.
- Du har ont eller känner dig trött i käkmusklerna. Det kan beskrivas som att du har träningsvärk i ansiktet på ena eller båda sidorna.
- Det gör ont i käken när du gapar eller tuggar. Det kan kännas värre av att tugga seg mat.
- Du har en oklar ömhet eller smärta i tänderna. Det är vanligt att smärtan flyttar sig mellan tänderna.
- Du har en dov, molande värk i tinningen eller över pannan. Det är vanligt att ha ont redan när du vaknar.
- Dina tänder spricker. Små tandsprickor gör att det kan ila i tanden. Djupare sprickor kan ge värk och ömhet.
När ska man söka vård?
Kontakta alltid en tandläkare om du tror du att du gnisslar eller pressar tänder.
Källa: 1177
